Mentalbeskrivning

Lördag 30/5 blev älsklingen Vilma mentalt beskriven...och hon verkar vara okej:-) Men det visste vi ju trots att hon har sina "Flippar", men vem har inte det?

And these are the results:
Kontakt hälsning 4
Kontakt samarbete 4
Kontakt hantering 4
Lek 1 leklust 4
Lek 1 gripande 4
Lek 1 dragkamp 1 (trasan var riktigt snuskig tyckte Vilma, den vill jag inte bita i...)
Förföljande 1 (ingen jaktlust, ville inte alls jaga bytet. Vad var det för något? Jag stannar här eller vad säger du (tittar på mig frågande) får jag springa, ska jag stanna, äh jag nosar i backen istället. Affe har visst gått här precis - samma resultat på honom by the way).
Gripande 1 (Ja, det är ju svårt att gripa när man inte ens jagar bytet...)
Aktivitet 4 (nosar i backen, piper lite men står överlag still)
Avstånd Lek Intresse 3 (Vilma tittar först på mig lite frågande om hon får springa ut till figuranten, när jag är helt tyst verkar hon tycka att det är mkt märkligt att matte är så himla passiv idag. Bestämmer sig för att sticka ut, nosar lite på Cissi (figuranten) men vill inte leka med henne utan springer tillbaka till mig för att hämta upp matte...)
Avstånd Lek Hot/agg 1 (Vadå det är ju en tjej som vill leka med mig det är väl inget att vara arg på??)
Avstånd Lek Nyfikenhet 2 (Lägre värde för att hon inte stannar och leker med figuranten)
Avstånd Lek Leklust 2 (se ovan)
Avstånd Lek Samarbete 2 (Ja, som sagt jag har varit framme, sett att det är en människa men bryr mig inte så mkt mer.)
Överaskning Rädsla 3 (reagerar på dockan som flyger upp, skäller ett par gånger, ställer sig bredvid mig och markerar)
Överaskning Hot/agg 3 (visar att detta är ngt att vara vaksam på, inte överdrivet aggressiv, går fram till dockan när matte gått ett par steg framåt, nosar, sen är det klart)
Överaskning Nyfikenhet 3 (mer nyfiken på dockan som flyger upp och går fram för att nosa på den)
Överaskning kvarstående rädsla 1 (när hon väl nosat på dockan går hon lugnt förbi utan att visa någon kvarstående rädsla)
Överaskning kvarstående intresse 2 (tittar upp på dockan och nosar lite vid promenaden förbi dockan i luften vilket tyder på kvarstående intresse lägre grad men ingen rädsla)
Ljudkänslighet rädsla 1 (kedjan som ramlar ner på plåten skrämmer inte, hoppar till, tittar på kedjan och springer sedan direkt fram och nosar utan hjälp)
Ljudkänslighet nyfikenhet 5 (i och med att hon direkt springer fram till kättingen/kedjan och nosar)
Ljudkänslighet kvarstående rädsla 1 (knallar obemärkt förbi kättingen utan att ha ngn kvarstående rädsla)
Ljuskänslighet kvarstående intresse 2 (samma som vid dockan, kikar på det och visar att det där var jag lite intresserad av men inte så mycket mer)
Spöken hot/agg 2 (morrar till i början när hon upptäcker spökena. Står bredvid mig och markerar sedan respektive spöke som rör sig mot oss. Tar inget kliv framåt eller visar att hon vill attackera eller springa och gömma sig. Observerar helt enkelt och kontrollerar situationen)
Spöken kontroll 4 (som ovan, har full koll på läget och markerar rörelser)
Spöken rädsla 1 (visar ingen rädsla för spökena, går sedan fram och nosar och pussar på dem) Spöken nyfikenhet 4 (betydligt mer nyfiken på spökena än vad hon är på figuranten som gömde sig i skogen, det här det lockar...now we´re talking)
Spöken kontakt 4 (det är väl inga problem att pussa på dom när jag känner att det är människor)
Leklust 2 4 (leker igen med testledaren, det är kul det)
Leklust 2 Gripande 3 (Ja den här gången kan jag väl bita tag i den äckliga trasan då, fast jag tänker ju inte kasta mig över den utan biter ytterst med tandspetsen...)
Skott 1 (Helt oberörd av skottet, det allra viktigaste, Yippe yeeee!!!!)

Summa sumarum: Bra kontakt, inga rädslor, inga kvarstående aggressiviteter. Löser en hotfull situation med att reagera, kontrollera situationen och undersöka. Släpper sedan händelsen obehindrat men visar tendenser till att fortfarande vara intresserad så helt onyfiken är hon inte. Sämre (det finns ju inget rätt eller fel i mentalbeskrivningen men jag säger sämre för vissa egenskaper önskar man ju och andra inte) på passiviteten, fick en 4 och det är lite högt men jag hade förväntat mig en 5 eftersom jag vet att lilla Vilma har oerhörtX3 svårt för att vara passiv! Nu stod hon still, bet lite i gräset och pep lite men det var allt. Jag hade förväntat mig hund på två bakben, gallskällande för att det skulle hända något eller för att få igång någon, skapa reaktion det är ju det bäääästa som fiiins oavsett om jag får lite skäll på köpet.
Kommer definitivt INTE bli en jakthund (ja, hade det varit vakt hade det varit en annan sak. Vaktar gör hon så det heter duga. Jakten har jag redan sett när vi varit ute och gått och rådjur kommit förbi, oj Mamma kolla här vad är det där för något....det kan väl inte vara mat va? Söta men dom behöver jag ju inte jaga???! Men samtidigt konstigt att hon jagar katterna på gården febrilt fast det är ju en annan sak, det är i hemmamiljö=vakt).
Slutligen leker gärna men i momentet med figurant som kommer fram ur skogen vill hon inte leka på avstånd. Kan bero på två saker enligt mentalbeskrivaren. Lägre nyfikenhet, definitivt, men lek på avstånd kräver också ganska hög grad av nyfikenhet samt social självsäkerhet som kommer med åldern. Mkt social men det är skillnad när det är på avstånd, då vill hon nog förmodligen hämta in matte först innan hon leker med helt främmande människor, hälsa fint ja men sen räcker det...)
Också slutligen skottet som jag är så nöjd över! Hoppas hon fortsätter att vara skottfast resten av sitt liv! Det där med att fly på nyårsafton och undvika firandet kanske var värt det hela... fast jag undrar egentligen hur mycket de förknippar smällar med riktiga skott?

Ja, det var en lång historia. Jag är otroligt nöjd, alltid kul att se hur ens hund reagerar i situationer man inte är van vid. Affe fick ganska likvärdiga betyg. Något lägre nyfikenhet och mindre reaktion/kontroll vid hotfulla situationer. Han var överlag lite mer nonchalant och käkade gräs, gick och lade sig istället etc. Frågade mentalbeskrivaren om det kunde vara tecken på att de vill ignorera (inte låtsas om) hotfulla situationer pga rädsla men de tolkade det mer som brist på nyfikenhet än något annat. Affe lekte med figuranten på avstånd vilket Vilma inte gjorde så han var lite mer självsäker. Kul att se att de är så jämna trots att de inte har samma föräldrar alls. Nu ska jag surfa lite och se om jag kan finna några kerryresultat på nätet att jämföra med. Go´natt.

Mrs Vilma...

What a lady.....

Det här är min trädgård! Ja, vaktar gör hon allt.

Det är ju inte terrier för inte...

Jag är rätt bra på att leka också, tomma petflaskor - Mrs destroy!

Äntligen maj...

Tiden har flugit iväg, äntligen är det maj och det har har exploderat och blivit så grönt på bara några dagar. Tänkte ge en liten kort summering av vad som hänt sedan sist jag skrev på bloggen (den längsta döperioden hittills?). 1 april började jag mitt nya jobb som marknadsanalytiker på Löfbergs Lila, det blev rivstart direkt kan man säga. Betydligt mkt mer resor än tidigare vilket stjäl en hel del tid förstås. Hur som helst trivs jag superbra. I samma veva bestämde vi oss för att köpa en tomt ute i skärgården. Vi har länge haft tankarna på att bygga hus och letat tomt men trodde från början inte att vi skulle vara så sugna på att bygga där ute där alla hus blir nybyggda. Efter att ha varit på tomtvisningen och sett området ändrade vi oss snabbt och har redan börjat med markarbetet på tomten, bestämt vilket hus vi ska ha (funkishus m pulpettak och massor av höga fönster - Gabriella i ett nötskal). Tony har själv ritat upp huset och vi ska bygga i lösvirke så de närmaste åren vet vi vad vi ska göra. Är vi optimistiska kanske vi kan flytta in nästa sommar. Eller det är min förhoppning - T tror snarare att det blir till hösten och det är ju han som kan bygga så jag får väl rätta mig snällt därefter. Det är superspännande och vi tillbringar ungefär varje ledig stund där ute.

Hur går det med Vilma då mitt upp i allt detta? Jo, hon lever livet och är med och skrotar på tomten, gräver lite, plockar lite pinnar och tycker att livet är lattjo lajban. Vi har börjat med spårandet igen och till min förvåning är hon supernoggran. Det går inte så fort men hon är fullt koncentrerad och man hör hur nosen jobbar på högvarv. Har hittills inte missat en enda station! Dags att börja lägga ut pinnar i spåret i stället för godis nu. Idag har vi varit ute och sprungit och igår gick vi långpromenad och körde lite lydnad men vilade resten av dagen eftersom det var så himla varmt och det märks att hon inte riktigt är van värmen ännu. Jag har klippt ned henne över sommaren. Hade tänkt ställa henne i Karlstad och eventuellt Avesta men jag känner att en fästingsommar till (har redan haft två fästingar) med lång päls inte är vad jag orkar. Vill inte ha borelia på henne igen och det är hopplöst att lyckas kamma ut fästingarna i den långa täta pälsen. Livet blir så mycket lättare, vi som vill vara ute i skog och mark istället för att bara motionera runt i utställningsringen njuter naturligtvis av att kunna skutta runt i skogen utan att ha två timmars pälsvård framför sig varenda dag. Inte så kul att behöva gå på asfalten jämt:-) Så nu kan vi ta en skogsrunda varje dag och bara njuta! Är det inte så livet ska vara för en hund?

Nu är det dags att hoppa in i duschen, ska till Jonas och Märith idag och fira Jonas som fyller 35 år! Grattis Jonas.

Ojsan! Sanningen är tuff...

Jaha, då var det onsdag och igår kväll brakade helvetet löst. Jag skrev ju i helgen att jag skulle försöka säga mer vad jag tycker och tänker direkt istället för att linda in saker i bomull. Upprinnelsen var Skavlans program i fredags där en amerikansk psykolog rekommenderade att man sade sanningen i alla lägen, inte bara när man blir tillfrågad utan vad man tycker och tänker om saker.

Början av veckan gick ganska lungt tyckte jag, gick och inväntade en sistuation men det hände liksom inget. Började ochså fundera på det här med sanningen vad det egentligen innebär. Är det när man vill reda ut saker och ting, eller när man tycker andra gör konstiga saker även om det inte är riktat mot mig - ska man vara en ren åsiktsmaskin som uttalar sig om allt eller är det mer i sitationer där jag är direkt inblandad? Gränsdragningen blev svår - testa själva får ni se! Enligt amerikanen tror jag det gällde alla lägen men jag kände att nej- jag kan inte springa ifatt ngn på gatan bara för att säga att jieesses vilken ful jacka du har, best of the 70ths? Nej, det är inte min grej så jag bestämde mig för att det får vara i situationer där jag är direkt inblandad helt enkelt. På jobbet är det ju en hel del grejer som ska avslutas, kunder som ska lämnas över osv. så jag tänkte ett bra läge att börja där. Jag brukar ju vara rak i min kommunikation annars också och tycker att det är viktigt att ge feedback på vad som fungerar bra och mindre bra så det hela resulterade väl inte i något annat än ren och skär feedback. Fanns inga smaskiga sanningar där att hämta direkt. Måndagen löpte på, stenlugnt, tisdagen löpte på - fortfarande stilla vindar men så pang! Jag och Tony sitter vid köksbordet och käkar middag, så börjar vi prata lite om påsken och att jag åker till Italien. Samtidigt kommer jag helt plötsligt på att nämnde inte mamma i helgen att de skulle åka till Skåne över påsken?!!! Och vad menar hon egentligen med det? är det just påsk 2009 de tänker åka till Skåne? Hoppsan där har vi en riktig katastrof, hon lovade mig när jag bokade Italienresan att Vilma kunde vara hos dem över påsken så Tony kan få möjlighet att åka ner till GBG och hälsa på sin mamma. Både T. och jag inser plötsligt att samma sak händer igen (ja, det är inte premiär direkt). Lovar mig en sak och sedan dyker ngt annat upp och hoppsan vi glömde visst bort att vi lovat en sak det var ju så länge sedan. Ja, det här med att man är planerande och säger till om saker och ting i tid ligger en i fatet kan man lugnt säga. Jag säger mamma men det är ju eg. pappa som tar hand om Vilma men mamma styr ju och ställer så pappa den stackarn är nog inte alls medveten om detta:-). Hur som helst, jag vet att hon inte menar något illa men jag har alltid varit lite lätt att ta för given för det är ju bara Gabriella, hon är ju flexibel och brukar lösa det mesta så det här blir nog inga problem för henne! Öööh jo det gör det faktiskt! Major problems. Brorsan är det helt tvärtom med, Pojkar = pjoska (fast han är 4 år äldre).
Så jag tar upp telefonen, lugnt och sansat och ringer och frågar: Du det här med påsk, var det nu i påsk du tänkte att ni skulle åka till Skåne? Ja, får jag till svar. De (min moster och hennes man) frågade om vi ville med men det är inte helt bestämt än. Jahaja, där ser man säger jag. Var ju bra att veta för vad jag minns har du lovat att Vilma kunde vara hos er - inga problem ni skulle ju vara hemma hela helgen och om inte Tony skulle till Göteborg på lördagen så bjöds han in till familjens påskmiddag också. Blixtsnabbt kommer en av dessa vanliga bortförklaringar som vanligt som jag ALDRIG KÖPER. Samtalet rullar på, jag eldar upp mig mer och mer. Varför inte bara säga att "sorry jag glömde bort det ännu en gång"? Nej, nu j-vlar ska sanningen fram . Det är INTE annat än ett rent och skärt brutet löfte! Jag vet väl att vi löser detta ändå men det är inte OK! Ja, det hela slutar med att jag blir så arg att jag slänger på luren mer eller mindre. Sen låg jag vaken till halv två och var lagomt förbannad!

Onsdag morgon - ja nu är jag igång så jag kan lika gärna köra på. Sitter på tåget på väg till jobbet. Väl framme i Karlstad är det dags att kliva av och vad händer när jag ska gå av tåget? Jo, hela folkmassan som ska in i tåget mot Sunne står naturligtvis mitt i öppningen och tränger. Samtidigt tycker sig en gubbj-el (om man får säga så) sig fram med en kaffemugg i handen och ställer sig precis nedanför trappsteget där vi andra ska försöka komma av. Jag står först och blir bara så blixtarg direkt. I vanliga fall skulle jag ha skakat på huvudet åt honom och på sin höjd gett honom onda ögat men i sanningens anda kan jag lika gärna säga vad jag tänker! Så jag säger: hur tänker du dig att jag ska komma ut ur tåget och du kunna komma in om du står mitt i öppningen? Gubben bara gapar, folkhögen bakom bara gapar, lite snubblande och trevande börjar de krypa lite smått bakåt och om jag inte hör helt fel kommer en liten susning genom folkmassan (...ja okej då det sista kanske var min inbillning). Gud vad gött det kändes!
Det är nog snarare den här typen av sanningar jag ska satsa på!

Fortsättning följer...

Vår lördag!

Dagen startade med att Vilma vaknade först vid halv sex, då vi går upp på vardagar, gick runt ett varv men när ingen gjorde en ansats till att gå upp burrade hon ned sig i korgen igen och sov till 7:30. Slår aldrig fel... Dags för morgonpromenad, en kort sådan för jag försöker komma hem igen och får ligga lite längre när man äntligen kan. Vilma nöjer sig gott med att få komma ut en kortis runt kvarteret och sen brukar hon lägga sig igen. Vi fick slappa till nio då det var dags för frukost och packa bilen för ytterligare en skidresa upp till Persberg. Att man ska behöva åka så långt jämt för lite längdskidor?! Där väntade Affe och färden bar iväg, Vilma börjar nu yla redan när skidorna plockas fram och skuttar på bakbenen. Pappa la en go kommentar "den där hunden måste ju vara blandras" ja, vem vet vad som finns bakom dessa tjeckiska linjer?
Det var riktigt härligt idag, nollgradigt men lite isigt i spåren. Vi åker längs kanalen i Persberg och det är otroligt vackert. Lite lurigt när det går undan och Pappa stog för dagens "nära ögat dopp". Lite fort i kurvorna och det är lätt att åka rätt ner i kanalen.

Sen blev det thaimiddag som mamma slängde ihop - riktigt gott! Vi klippte Vilma som nu hade hunnit bli riktigt långhårig trots att hon var nyklippt till utställningen i Örebro. Passade på att dra håret i öronen med och än en gång mår jag så jäkla dåligt över att behöva göra henne så illa samtidigt som det är för hennes bästa för att inte få öroninfektion. Helt otroligt hur hon kan ligga så stilla medan man har en lång tång och drar upp äckligt hår som växer långt ner i örongångarna. Affes hår får man inte röra men han är inte lika trång i öronen heller så det verkar inte vara några problem ändå.

Har precis varit på ICA och handlat, hur kul är det en lördagkväll? Åkte till pappersinsamlingen med all jäkla reklam som dimper ned i postlådan hela tiden. Jag förespråkar no advertising please men T. Lundberg är rädd att han missar någon av dessa otroligt spännande tidningar som kommer från Biltema, Claes O, Beijer och you name it. Så vi dras med reklamen men vem är det egentligen som åker till pappersinsamlingen stup i kvarten - hello?

Imorgon kommer det snö så dagen får utvisa om det blir en skidtur till eller latmask i soffan. Känner just nu bara för att grotta ned mig i en bok och slappa - läser just nu Longtail som handlar om dagens konsumtionsmönster (nörd jag vet?) och senaste hundsport och tidning från Canis ligger förstås halvlästa på nattduksbordet.

Melodifestival, japp- vem vill ni ska vara Sveriges representant? Jag säger bara Caroline af Ugglas men tror nog inte att det blir så. Tyckte även att de tre countrytjejerna var riktigt bra och om jag inte minns fel gick de vidare till andra chansen? Har inte koll på vilka som startar ikväll men jag hoppas verkligen inte att det blir en av dessa förutsägbara schlager dängor som går vidare. Gööör tråkigt! Men förresten, hur härligt är det inte att så ska det låta har börjat igen? I love P. Settman, han är bara så fläng men ändå bäst! Satt och skrålade i soffan igår kväll som vanligt till programmet och T vart lite lätt trött på mig. Jag sjunger hellre än bra men är inte blyg för att ta till ton... Det är ju det som är själva grejen att man ska hänga med. Han sitter tyst som en mussla och håller för öronen:-) Till och m Vilma knep ihop öronen tyckte jag mig se men va fan de får väl gå in i ett annat rum då. Efteråt var det Skavlan - den där Reinfeldt är rätt munter när han väl lägger manken till. Synd att man inte ser den sidan oftare. Det var som ni kanske såg också en amerikansk psykolog med som har som teori att alltid säga sanningen, inte bara när det efterfrågas utan i alla lägen. Han redogjorde inte bara för sin teori utan även för stt narkotika bruk - teorin att jämt säga vad man tycker och röka braj dagligen kanske inte riktigt är min grej men han hade en viss poäng karln. Nästa vecka ska jag pröva att säga sanningen lite oftare. Gillar du min frisyr? - nej du ser ut som ett ursketet äpple! Vad tycker du om den här offerten? - den suger! Har du lust att hjälpa till med en grej? - näe faktiskt inte! Kan du svänga förbi Ica på vägen hem? - åk till korvmojjen! Det blir nog en rätt sköjjig vecka! Jag avrapporterar.

Veckans citat: Vänskap är en själ som tagit bostad i två kroppar (Aristoteles)
Ha en superhärlig lördagkväll!

Bilder från skidspåret

Semester i Hafjell

Long time since yesterday!
Tiden rullar på, förra veckan var vi på skidsemester i Hafjell. HELT UNDERBART - vill man åka skidor på både längden och bredden m alpkänsla ska man definitivt åka till Hafjell. Det är andra året vi är där och vi har åkt upp två gånger per säsong ungefär. Denna gång blev det en vecka och vi bodde i en stuga (som vi var mindre nöjda med...) tillsammans med mina föräldrar och deras Affe. Även kusin Alex (härlig tonåring ni vet...) fick också följa med och röra lite på sig i friska luften. Gänget gled runt på sina skidor och jag hängde på m snowboarden. Tony gnällde av och till på mig att jag gasar på för dåligt - min kommentar: jag kör på säkerhet! Ja, vadå jag är ju faktiskt 32 och det kostar både tid, kraft och pengar att bli sjukskriven pga onödiga olyckor. Kusin Alex gjorde en rejäl vurpa i samband med ett hopp som resulterade i två vackra klockor.
Fartdåren Tony kör som en galning men samtidigt är han otroligt säker på skidorna och lyckas åka snyggt dessutom. Hur bär han sig åt?

Vi försökte pressa alpint med längd varje dag så även hundarna skulle få komma ut på en tur. För min del är båda lika roligt så jag bara njuter av allt som har med snö och skidor att göra. Fina bilder lyckades vi ta med en underbar utsikt.

När vi kom hem var Vilma helt slut i flera dagar, dels all skidåkning och dels allt härjande med Affe den stackaren. Han njöt nog när han slapp Vilma i ett par dagar:-) Vilma tycker det är så kul med längd och det senaste är att hon börjat tjuta som en polarhund i starten och studsar på bakbenen - ser för roligt ut! Tjejen har helt missat att hon är en Kerry Blue Terrier. De flesta brukar ju bara få sätta sina tassar i utställningsringen så det gör mig sååå lycklig när jag tänker på vilket guldliv denna lilla råtta har. Det är få saker inte hon får prova på, hon skulle bara veta vad bra hon har det.

Det var tufft att starta upp igen på måndagen. Hjärnan kändes avslagen och det var också lite sorgligt då jag precis innan semestern sa upp mig. Har fått tjänsten som Marknadsanalytiker på Löfbergs Lila så nu blir jag en kaffeböna för hela slanten! Börjar 1:a april så det går fort i svängarna nu. Massor av jobb som ska avslutas och kunder som ska informeras. Men jag ser verkligen fram emot den spännande utmaningen att få jobba som marknadsanalytiker för ett av Sveriges starkaste varumärken!

BIR och BIM i Örebro

Mr and Mrs "läcker" i ringen!

Men jag är väl osså snygg???

Inoff. Örebro

Så i söndags var det dags för den inofficiella utställningen i Örebro. Över 750 hundar var anmälda men endast två Kerrysar. Vilma och Affe fick representera rasen så utfallet var ganska givet från början. Affe blev BIR och Vilma fick sin BIM-rosett. Båda fick mycket bra kritik av domaren Henrik Skog. Affe är en naturbegåvning som Show Dog, står ståtligt och rör sig elegant. Han bara är där liksom. Vilma skötte sig också riktigt bra i ringen, helt nöjd med ställandet, lite mindre nöjd med rörelsen då Vilma drog lite i kopplet för att komma ikapp kompisen Affe. Rörelserna fick hon dock fram bra vilket också visade sig i kritiken. När alla terriers var dömda i ringen fick vi chansen att träna med störning runt omkring inne i själva utställningsringen. Väldigt bra social träning plus att Vilma efter ett par timmar när hon blivit lite trött lugnar ner sig lite och inte är lika ivrig. En mycket trevlig kvinna som är uppfödare av yorkar berömde oss för den fina kontakten oss emellan vilket verkligen värmde med tanke på vilka erfarenheter jag har från förra utställningen (hon gick förresten vidare med sin valp till gruppfinal). Återigen påmind om att det finns människor med gedigen kunskap som samtidigt är underbart trevliga!

Efter några timmars väntan var det så dags för Affe att gå in i gruppfinalen för terrier. Vi hade väl inga större förvätningar med tanke på att det var andra utställningen för Affe och att vi själva klippt hundarna med "assistance" av Rigmor MEN det slutade med att Affe plockade hem en första placering. Tror ni jag var glad, stod och jublade vid ringside som en stolle. Affe fattade nog inte riktigt vad han gjort men Vilma blev så uppspelt av mitt jublande så hon kastade sig på Affe och gav honom en riktigt puss...
I BIS finalen blev vi utan placering, 10 hundar skulle bantas till 4 + reserv och vi fick istället se en riktigt, ståtlig Ahfgan plocka hem segern!

Under dagen var Lina och Lowell samt Linas föräldrar på utställningen så vi fick lite chans att umgås. Lina var fotograf med sin dunderkamera så vi har fått en massa fina bilder som jag strax ska lägga upp!

Hysteriskt...

Har ni sett Mia och Klara från RollOn på SVT? Det tog sin tid innan jag insåg att SvT visar programmen men nu är är söndagkvällen fulländad! Helt makalös, sanslös underhållning. Klippet är från förra säsongen men Tabita hänger med denna säsong igen. Kolla in klippet när Tabita ska göra "vågskvalp i körsrygga". Hundskolan är nå´t för oss hundälskare...ja kolla in SvT 20:00 på söndagar om ni inte sett det så förstår ni vad jag menar...

Grattis tjejen på 1-års dagen!

Örebro 8 feb

Idg har vi fått papprena från Örebro inoff. utställning den 8 feb. Över 750 hundar anmälda till utställningen - känns riktigt mkt för att vara en inofficiell sådan. Av Kerrysar är det dock bara Vilma och Affe. Mot Affe får vi nog förbereda oss på en förlust men jag är jättenöjd för då får jag chans att utställningsträna m störning runt omkring och en hund som Vilma är van att träna med i ringen. Kanske är hon inte lika uppslukad av Affe som hon kan bli av okända hundar som hon förstås alltid vill leka med. Under veckan har inget särskilt hänt, jag har haft influensan i ett par dagar och är fortfarande inte frisk. Det blir lugnt i helgen m andra ord.

Marie har röntgat Tova och fått resultatet B-höfter. Inga problem det inte men tydligen var Marie lite orolig. Har själv inte pratat med henne utan hörde det av hennes mamma som jag träffade på ICA. B-höfter är enligt definition nästan normalt utvecklade höftleder och med tanke på Tovas ålder behöver hon nog inte vara det minsta orolig. Ringde Marie förrut för att få lite mer info men fick inte tag på henne. Marie om du läser detta så säger jag grattis - säkert inga som helst problem. Uppfödaren kan säkert ge mer info om i vilken ålder det är lämpligast att värdera Tibbars höftleder.

Lilla Vilma snusar gott på golvet, har nyss racat järnet med husse. Är nybadad och fräsch (som vanligt:-) för klippning står på agendan i helgen.

Ha en härlig fredagkväll alla

Italien...

Är så upprymd, jag och mina tjejkompisar Malin och Elin har bestämt att vi ska åka till Italien över påskhelgen och hälsa på Katro som håller till där i ett par veckor för att läsa konsthistoria.
Har varit i Italien tre gånger tidigare men man kan aldrig få nog. Denna gång kommer vi få ett par dagar i Rom också och där har jag aldrig varit så det ska bli underbart!!!
Riktig tjejresa med shopping, och mkt tokigheter om jag känner oss rätt:-) Längtar redan.

Idag har varit en riktigt lugn och skön dag efter en vecka med sena jobbkvällar. Jag har en dunderträningsvärk då jag lyckats komma iväg till gymet denna vecka vilket känns i såväl axlar som armar. Det blev en långpromenad med Vilma som är så duktig på att gå lös att jag blir riktigt stolt. Vi går en slinga i skogen där det tyvärr går en del annat folk också och alla gillar ju inte lösa hundar. Likaså vet man aldrig hur de hundar man möter reagerar på andra. Men Vilma håller sig vid mig, gör sina race in i skogen men stannar på kommandot "stanna". Jag kan ju inte säkert lita på att hon alltid gör det när vi får syn på någon men idag var hon iaf riktigt duktig. Vi körde fotträning under fritt följ och det gick också riktigt bra. När vi väl kom hem trötta och kalla var det storstädning av kroppen som gällde. Riktig genomgång med borste och kam, kloklippning och klippning av hår mellan tassar. Detta avslutades med ett bad och godingen luktar nu som en nyponros.

Resten av helgen kommer bli ganska lugn, jag är sugen på att börja måla om hallen (få bort den röda tapeten...) men Tony var inte lika sugen så vi får se hur det blir imorgon.

Nu ska jag gå upp och kolla lite resultat från Alpint och skidskytte som gått idag. Så jäkla kul att titta på samtidigt vill man inte sitta och glo på TV hela helgen. Får nöja mig med glimtarna de brukar visa på sporten.

Ja så var det måndag imorgon igen! Det blir långdag med styrelsemöte på kvällen. Vi har massor att ordna inför Guldvargengalan i mars och i dagsläget är det oklart vem som gör vad egentligen. Vi har börjat köra TV-reklam men släpar med webb och VF. Det blir nog bra till slut men just nu ser det lite mörkt ut på nomineringsfronten. Jag hoppas verkligen att vi ska få in massor av nomineringar till designpriset som jag ansvarar för. Let´s see about that - ni som önskar nominera gå in på följande länk: www.guldvargen.nu. Där kan ni nominera inte bara till årets designpris utan även årets Guldvarg förstås, årets nytänkare, exportpriset och MIVs specialpris. Alla priser i enlighet med marknadsföreningen i Värmlands syfte nämligen att främja och inspirera till god marknadsföring!

Passa på och boka in själva galan i kalendern också, fredagen den 13:e mars. Årets höjdpunkt i Värmland.

Idag har vi varit utanför Karlskoga och tränat. Ringträning halva dagen m Elisabeth och Rigmor och lydnad andra halvan m instruktörer från Kil. Det var riktigt kul att köra lydnad ihop med andra. Vi körde inte så länge men lite linförighet, ställande, läggande, inkallning och platsliggning hann vi med. Nu är jag och Lina riktigt taggade på att få köra igång mer med lydnaden framöver. Har varit lite väl stort fokus på utställning tycker jag.
Ringträningen gick riktigt dåligt första timmen. Vilma var ofokuserad, uppjagad och kunde inte ta till sig instruktioner. Hon var helt till sig av att se så mycket liv och rörelse på en och samma gång i ett ridhus. När hon väl lugnat sig lite gick det riktigt bra, hon kan stå och röra sig men man önskar man kunde få se det även med stor störning runt omkring. Det kommer med tiden antar jag. Vi har anmält oss till Örebro i februari, en inofficiell utställning bara men tillräcklig för oss att få träna på. Sen får vi se om det blir påsk i Sthlm eller om jag hoppar det.

Tiden rinner iväg...

Nu är det snart slut på denna härliga ledighet, imorgon börjar jag jobba lite smått. Börja m att gå igenom mailen och smygstarta igång projekten... ja det roliga är över men det var en välbehövd ledighet!

Nyårsafton var riktigt lyckad. Vi åkte till Lena & Stefan i Karlstad och firade i deras jättefina lägenhet. Både Vilma och Lenas Sheltie var helt lugna och brydde sig inte mycket om raketerna - skönt! Vill inte få Vilma skotträdd nu när vi ska mentaltesta i vår. God mat och trevligt sällskap och starten på 2009.

Nyårsdagen slappade vi mest och rustade hemma som vanligt. Och i fredags hade jag supermysigt med tjejerna uppe i Lesjöfors. Vi käkade pizza, promenerade och pratade tjejsnack. cathrines minsting max är så söt och supersnäll. Felix kom hem m pappa Stefan efter en stund, de hade varit i Hagfors och simmat och åkt i rutschkanan! Fullt ös på Felix som vanligt.

Igår kände Tony och jag oss pigga på att få lite luft och stack till Filipstad där skidspåren är öppna och körde ett par varv i längdspåren. Konditionen är inte direkt på topp men det var himla skönt att få köra slut på sig och bränna lite julmat. Jag hade på mig puls och distansmätaren jag fick av Tony i julklapp. Så mycket funktioner som jag inte hunnit lära mig ännu men det är en riktig sporre för att komma igång med löpningen igen. Jag måste kalibrera fotenheten dock för att den ska visa distansen korrekt för längdskidor. Som den var inställd nu visade den på 1792 fotsteg och det var ju inte helt rätt m tanke på att skidtagen blir betydligt längre än ett steg. Knappa milen åkte vi i alla fall och var helt slut när vi satte oss i bilen.

Idag (söndag) har vi varit i Örebro och fixat lite grejer på Bauhaus. Tony har låst in sig i snickarverkstan nu och kommer väl inte fram på hela kvällen antar jag....
Sen stack vi till Märith & Jonas och barna för en snabbfika. Jättekul att se dem igen och efter att ha inspekterat Märiths köksgardiner har jag äntligen fått lite inspiration till att ta tag i köket. Kanske ska jag våga mig på något annat än vitt:-) Märith har supersnygga Marimekko gardiner och lite mönster är inte fel alltså när allt annat runtomkring är vitt. Barnen var supermysiga som vanligt - hur kommer det sig att vissa får så underbart snälla och goa barn? I det fallet har föräldrarna gjort ett riktigt bra jobb!

Nu är det dags för käk - maxbrugaren vi åt till lunch är sedan länge förbrukad.

God fortsättning på er!