Äntligen maj...

Tiden har flugit iväg, äntligen är det maj och det har har exploderat och blivit så grönt på bara några dagar. Tänkte ge en liten kort summering av vad som hänt sedan sist jag skrev på bloggen (den längsta döperioden hittills?). 1 april började jag mitt nya jobb som marknadsanalytiker på Löfbergs Lila, det blev rivstart direkt kan man säga. Betydligt mkt mer resor än tidigare vilket stjäl en hel del tid förstås. Hur som helst trivs jag superbra. I samma veva bestämde vi oss för att köpa en tomt ute i skärgården. Vi har länge haft tankarna på att bygga hus och letat tomt men trodde från början inte att vi skulle vara så sugna på att bygga där ute där alla hus blir nybyggda. Efter att ha varit på tomtvisningen och sett området ändrade vi oss snabbt och har redan börjat med markarbetet på tomten, bestämt vilket hus vi ska ha (funkishus m pulpettak och massor av höga fönster - Gabriella i ett nötskal). Tony har själv ritat upp huset och vi ska bygga i lösvirke så de närmaste åren vet vi vad vi ska göra. Är vi optimistiska kanske vi kan flytta in nästa sommar. Eller det är min förhoppning - T tror snarare att det blir till hösten och det är ju han som kan bygga så jag får väl rätta mig snällt därefter. Det är superspännande och vi tillbringar ungefär varje ledig stund där ute.

Hur går det med Vilma då mitt upp i allt detta? Jo, hon lever livet och är med och skrotar på tomten, gräver lite, plockar lite pinnar och tycker att livet är lattjo lajban. Vi har börjat med spårandet igen och till min förvåning är hon supernoggran. Det går inte så fort men hon är fullt koncentrerad och man hör hur nosen jobbar på högvarv. Har hittills inte missat en enda station! Dags att börja lägga ut pinnar i spåret i stället för godis nu. Idag har vi varit ute och sprungit och igår gick vi långpromenad och körde lite lydnad men vilade resten av dagen eftersom det var så himla varmt och det märks att hon inte riktigt är van värmen ännu. Jag har klippt ned henne över sommaren. Hade tänkt ställa henne i Karlstad och eventuellt Avesta men jag känner att en fästingsommar till (har redan haft två fästingar) med lång päls inte är vad jag orkar. Vill inte ha borelia på henne igen och det är hopplöst att lyckas kamma ut fästingarna i den långa täta pälsen. Livet blir så mycket lättare, vi som vill vara ute i skog och mark istället för att bara motionera runt i utställningsringen njuter naturligtvis av att kunna skutta runt i skogen utan att ha två timmars pälsvård framför sig varenda dag. Inte så kul att behöva gå på asfalten jämt:-) Så nu kan vi ta en skogsrunda varje dag och bara njuta! Är det inte så livet ska vara för en hund?

Nu är det dags att hoppa in i duschen, ska till Jonas och Märith idag och fira Jonas som fyller 35 år! Grattis Jonas.